Stockholm – the shopping mall of Scandinavia
Tidigare i veckan tog jag en sväng på södersidan av staden. Nu i dagarna har det precis öppnat en ny galleria i Skatteverkets gamla lokaler. Den heter lite fyndigt Skrapan. I tidningar och på annonspelare har jag sett reklamen för det som ska bli vår nya tillflykt i jakten på de snyggaste sakerna. Idag finns det förutom Skrapan ytterliggare två gallerior på Götgatan (Ringen och Brunogallerian). Vid T-centralen står klassiska shoppingparadis som PUB, NK och Gallerian bredvid yngre tillskott som Souk (dessutom har en bit av Sergels torg in glasats in som en slags förlängning av Gallerian). I Vasastan finns Västermalmsgallerian och det finns planer på att bygga en galleria under Odenplan.
Trenden är tydlig – vi går mot fler och större platser som är skapade enbart för konsumtion. Platser som existerar enkom för att få oss att spendera pengar. Tillsammans bildar de ett gigantiskt monument över kapitalismen och de fria marknadskrafterna. Jag är rädd för att staden snart slutar vara stad; en dynamisk plats byggd för livfullhet och mänskliga möten. Nu åker vi bara in dit för att handla saker. När affärerna sedan stänger töms gatorna på folk och husen lämnas gapande tomma.
Allt som oftast talar politiker om att skapa en levande stad men jag tycker Stockholms själ blir lite mer urholkad för varje år som går. Är det här verkligen en önskvärd utveckling? I så fall har jag ett förslag: kan vi inte placera en kupol över hela Stockholm (lite likt den som amerikanska regeringen placerar över Springfield i Simpsonsfilmen). Så gör vi om alla hus till butiker med stora glasfasader. Där kan människor irra runt hela dagarna medan de försöker hitta den bästa jackan eller den mest perfekta hemmabioanläggningen. I pauserna sitter de ihopklämda på obekväma stolar, äter torra muffins och dricker chai latte. Ärligare än så blir det inte. Om det är så vi vill ha det.
Andra bloggar om: köphets, gallerior, shopping, kapitalism, levande stad














